Dagens funderare
Kolumnisten skrev att hon tyckte att det var konstigt att det var helt accepterat och okay att behandla olika elever olika i praktiska ämnen som idrott, slöjd eller hemkunskap men att det inte alls var okay när det kommer till teoretiska ämnen som matte och svenska. Hon tyckte att detta var mycket konstigt och att det borde debatteras och diskuteras om detta är okay eller inte.
Jag har funderat lite över det.
Jag håller med om att det är så det går till, det ser jag själv mycket när jag är så mycket ute i skolor, och jag tycker också att det är konstigt. Varför är det okay att vara olika bra på att måla och spela fotboll men inte på att skriva?
Varför uppmuntras duktiga höjdhoppare att börja träna på allvar men inte duktiga matteelever att räkna så mycket de bara orkar? Varför blir de duktiga matteeleverna istället tillsagda att ta det lite lugnt, läsa en bok eller rita något medan de andra räknar klart? En idrottslärare skulle aldrig be en elev att springa lite långsamare så att den lånsamaste eleven ska komma i mål samtidigt!
Jag förstår att de teoretiska och de praktiska ämnena är totalt olika, men det är väl också mycket därför det är så viktigt att det är lika okay att va bra på båda! Jag tycker inte att det är fel att uppmuntra en elev med bra bollsinne att börja träna handboll, vad jag tycker är fel är att elever med fallenhet för att räkna, skriva eller debattera inte får samma uppmuntran.
Jag tycker att vi i Sverige borde ta efter till exempel USA på den punkten att vi borde ha fler fritidsaktiviteter som inriktar sig på intellektet. Låt det vara okay att vara snabbtänkt. Låt det vara kul att klara ett klurigt tal. Låt det vara lika coolt att krossa på en debatt som att krossa på 60 meter.
Eller vad tycker du?
Kan inte hålla med dig.. Det handlar för det mesta om vilken lärare du har. Nu talar jag av egen erfarenhet. Hade en lärare åp gymnasiet som ville att jag skulle läsa med svenska. Han gav mig avancerande svenskaböcker med uppgifter som man skule analysera och argumentera för och imot. Gjorde inte detta vilket gjorde att jag "bara" fick VG i svenska A och B. Han försökte få mig att anstränga mig mer men jag ville inte helt enkelt. Du säger att man uppmuntrar de som är bra på idrott mer än andra elever men jag tror att det beror på att de sticker ut mer. Gör du 20 mål i en fotbollsmatch på idrotten så sticker det ut mer än om du ligger 10-20 sidor före alla andra i matteboken.. Men detta är ju bara min åsikt. Detta måste vara den längsta kommentaren du fått hitills?
Tack för din åsikt :) Kul att få respons!
Ja, det finns lärare som är eldsjälar och verkligen brinner för sitt arbete, men detta är inget måste som finns med i skolsystemet, utan bara något den läraren får för sig, så vitt jag har förstått det i alla fall. Och när det gäller att det syns mer med mål än sidor så måste jag säga att om läraren inte är med nog för att märka att en elev gör otroligt bra ifrån sig, alltid är i fas eller före och verkligen jobbar bra och tycker om det, tror jag att det också beror just på den läraren och att den läraren är dålig :)
Ja, det var en lång kommentar, den ligger definitivt på topp-10-listan ;)
Jag har också funderat på detta. En elev som är dålig på att springa får gärna sitta på bänken eftersom "man kan ju inte hjälpa vad man är född med" men eleven som har svårt för matte måste helt enkelt plugga mer! Alla egenskapar kan tränas, både matte och löpning.
Vissa har det naturligt lättare än andra, vilka tänker med vänster andra med höger hjärnhalva. Frågan är också hur ska man hantera de som har svårigheter? Acceptera eller plugga mera?
Jag tror att det behövs ett visst mått av båda. Det måste vara okay att vara bra och dålig inom allt, samtidigt behöver det inte betyda att man är tvingad att fortsätta vara dålig på det. Jag håller med, jag tror att alla färdigheter kan tränas upp. Kanske inte till samma nivå som en som har medfödd fallenhet för det, men man kan definitivt öka sin förmåga.
Det borde alltså finnas tillgängliga hjälpmedel både för dem som kan mer och för dem som kan mindre.
