9/2
Idag var vi på ett sjukhus.
Vi åkte iväg till ett stort missionssjukhus några mil bort. Det var som ett eget litet samhälle som hade byggts upp runt just sjukhuset.
Vi fick träffa några svenskar som arbetat där från och till i många år och de visade oss runt på området. Det är otroligt vad folk blir sjuka och hur de inte har råd att betala för sin vård. De sa att det kostar 500-1000 TSh att få träffa en läkare och detta är egentligen inte jämförbart, men det är typ 3-6 kr. Enligt staten är minimilönen per månad 80,000 TSh, men många lever på mycket, mycket mindre än detta och i många fall är det svårt att förstå hur folk överlever.
Det finns knappt gips och kryckor att få tag i här, så bryter du något får du ligga i sträck i typ 6-8 veckor. Det går verkligen inte att beskriva, men de hade ingenting på sjukhuset. De hade i princip inga handskar, knappt någon handsprit eller andra desinfektionsmedel och det var ju så klart svinvarmt och massa djur överallt. Helt ofattbart.
Insyn i en sjukhussal
Här fick några barn känna lite på mitt hår. Det tyckte de var mycket spännande.
Som sagt, mycket spännande :)
Pose-iga ungar
Vi har blivit ganska bra vänner med några av guiderna nu och igår fick två av dem som har småbarn hemma några barnpussel i present av oss. Pussel finns inte här nere, så det tog ett tag innan de fattade hur det gick till, men idag stog ed och övade på motorhuven medan de väntade på oss.
De tyckte det var jättekul :)
Häromkvällen bastade vi, jag tror jag glömde skriva det, och guiderna hade lovat att vara med. De kom sen inte eftersom det var så mycket snack på TV om regeringen och presidentens avskedanden.
Vi trodde inte de brydde sig så mycket om att de missat det, men idag berättade Freddy och Bashiri att de va jätteledsna över att ha missat det och att de hade ringt till personalen på Tazengwa och bett dem elda på den idag också så att de fick testa :)
Så på kvällen fick de låna badbyxor och så gick vi in och satte oss. Efter en stund slängdes det på vatten och det blev nog lite väl mycket, så när det slog till och blev jättevarmt kastade sig Freddy och Bashiri ner på golvet och såg helt vettskrämda ut!
Det hade blivit så varmt och svårt att andas så plötsligt att de nästan trodde att vi försökte döda dem, sa de :)
Sen gick vi och badade i poolen och först var de lite osäkra eftersom ingen av dem simmade särskillt bra, men efter ett taghundsimmade de glatt runt med oss andra och lekte med i våra påhittade bollsporter :)
På kvällen åkte vi hem till vår ena koordinator, Isack, och åt middag. Vi var typ 30 pers i ett litet rum och försökte äta. Det gick faktiskt ganska bra, men det var sjukt trångt :)
När vi var på väg att gå gick strömmen (som den gör i alla fall nån gång om dagen här), så vi fick famla i mörkter ut till jeeparna.
På väg ut var jag jättenära att trampa på en orm.
Här är det spännande mest hela tiden :)
Shikamoo - Respektfull hälsning
Marhaba - Svar på föreg.
Blockad!
Ha!
Jag har blivit blockad på Facebook!
Jag satt och snackade med en kille och efter ett tag kom konstiga meddelanden upp.
Otålig som jag är läste jag dem inte så noga.
Nånting med för många meddelanden och en block, så jag började ta bort lite gamla, tänkte att jag kanske tog upp för mycket plats eller nått.
Men så plötsligt kommer skylten "You have been blocked from sending messages beacuse of spamming"
WHAT?!
Efter en stund insåg jag att jag faktiskt inte kunde skriva något.
Jag kan kommentera på mina egna bilder. That's it.
Då gick jag in på FAQ och hittade efter en stund detta spännande uttalande: "Please note that even if all of your conversations were legitimate interactions with friends, our message service is not a chat client, and should not be treated as such"
Så där har ni det.
Använd gärna Facebook, men inte för mycket.
Träffa gärna människor, men lär inte känna dem för väl.
BAH!
8/2
Första sovmorgonen på resan! Otroligt uppfriskande, speciellt eftersom jag sov så dåligt igår natt.
På förmiddagen åkte alla utom pappa, Emily och jag till ett nybyggt men ännu ej öppnat barnhem. Vi stannade kvar och tog det lugnt, pluggade och gick på promenad.
Efter en varma koppen- och zambozalunch bar det av till den omtalade korgfamiljen.
Det är en familj som verkligen bor ute i bushen och de flätar korgar som försörjning.
Varje år säger reseledarna till ett litet tag i förväg att de ska komma. Då sätter de igång och gör korgar som vildar.
Förutom de 30 korgar som Pelle beställt till kyrkan fanns där 108 korgar i alla möjliga former!
Vi köte rubbet för 355500 TSh (Tanzanska shilling), vilket är typ 2000 kr.
Skapande
Det var en väldigt stor grej att vi var där, alla som märkte det kom springande och ville titta på de rika blekansiktena :)
En av guiderna, Bashiri, sa att det ger dem hög status att vi komer och hälsar på och gör affärer med dem. Det tyckte jag kändes lite jobbigt, men det är ju kul att det är bra för dem.
Publik
Otroligt söt unge!
Ett helt vanligt sovrum
När vi var tillbaka på Tazengwa där vi bor delade vi upp korgarna i högar och sen lottade vi ut dem. Emily och jag fick en hög att dela på och jag fick jättefina grejer! :)
På kvällen var det fjäskmiddag med skolchefen. Kommunchefen kunde inte komma, hon hade blivit kallad till huvudstaden Dudoma. Presidenten har nämligen avskedat alla ministrar efter att ha fått nys om att många av dem var korrupta.
Enligt guiderna är detta jättebra. De gillar verkligen sin president och tror och hoppas att detta kommer att leda till något positivt.
Det hoppas vi också.
När vi kom hem på kvällen frågade Emily en av reseledarna, Lisbet, om ett sköldpaddeskal jag sett tidigare under dagen. Hon sa att det inte alls låg något prydnadsskal här och tyckte att den lät alldeles för stor. Vi skyndade dit och det visade sig att den levde! Den var större än en fotboll och är jätteovanlig här. Kändes ascoolt! :)
Vi har också sett flera skorpioner här. Jag som är van att lägga allt på golvet måste anstränga mig att inte göra det, annars kryper de gärna in och gömmer sig där och då kan det gå illa.
Karibu(ni) - Välkomna (till flera)
Nina weza? - Får jag ta kort på dig?
Ndio - Ja
Stress
Jag jobbade 8.00-10.30, skyndade mig hem, sprang upp till min dator för att skriva och rita klart min labbrapport.
Blev klar för knappt 10 min sen.
Lektionen börjar om drygt 20 min.
Nu vänta jag på att maten ska bli klar så att ja kan hinna äta lite innan jag sticker.
Aaaaaaaaah!
Haircut
Man känner sig så ny och fräsh efteråt.
Speciellt den här gången eftersom håret var galet slitet efter sol, bad, vind och blekning.
Det blev riktigt kort den här gången och jag är så jävla nöjd :)
Robins kommentar när jag berättade att ja hade klippt mig:
"Klippt dig! Vem ska nu vara vårat öststatsluder?"
Oroa er inte. Jag är kvar.
;)
Något som inte är lika kul är att Edvard har blivit sjuk = ingen piercing på fredag :(
Inte mycket att göra åt, men segt eftersom ja va så inställd på det.
Men men, de får bli nästa vecka istället :)
Jag har nu fått träningsvärk på trängingsverken efter gymmandet igår.
Gött.
Hoppas de mesta släpper tills imorgon när ja har Lindy-kurs.
7/2
TorsDag 7
Efter frukost delade vi upp oss i två grupper och gav oss iväg till olika skolor.
Jag och min familj hamnade gruppen som fick åka lite drygt en timme för att komma fram. Detta kändes först lite segt, men jag satte mig framme hos chauffören/guiden Freddy och det visade sig vara ett riktigt guldkorn. Vi pratade oavbrutet båda dit och hem.
Han vill plugga i Lund, precis som alla andra här nere, och fick chansen att göra det för några år sedan. Han var dock tvungen att tacka nej eftersom hans mamma blev sjuk och på grund av att han var äldsta sonen var han tvungen att stanna och ta hand om henne.
Han fick min mailadress och har lovat att fortsätta lära mig swahili om jag lär honom svenska :)
Jag har också lovat att om han kommer till Sverige ska jag ta med honom till Liseberg :P
En sak har tyckte var väldigt konstig och jobbig var att man inte hälsar på eller pratar med folk man inte känner. Här hälsar alla på alla och man pratar hela tiden med nya människor. Alla vill prata med alla och är så intresserade.
Jag berättade att om man sitter på bussen eller tåget pratar man inte med folk utan lyssnar på musik eller läser och har man tur slipper man sitta bredvid någon. Då blev han helt förtvivlad och försökte på alla sätt komma på hur han skulle kunna göra för att få konpisar på tåget.
Min personliga favorit var: "Men om jag säger hej och sen visar dem något jättespännande som de aldrig har sett förut, blir de inte glada och intresserade och vill prata med mig då?" :)
Jag och Freddy
På skolan blev vi varmt mottagna av rekorn och andrarektorn. De var så glada att ha oss på besök och bjöd på de finaste de hade; kyckling och zamboza (typ friterade piroger, galet goda!).
På denna skola, Puge Secondary School, hade de 8 lärare på 400 elever. Vissa ämnen hade de inga lärare alls i och många lektioner var helt utan lärare. De försökte på alla sätt få oss att vilja komma dit och hjälpa dem undervisa.
Puge är en vänskola till en skola i Alingsås som varit med och betalat för en sovsal som nästan var färdig när vi var där. Det är nämligen så att väldigt många flickor blir våldtagna här, inte sällan av sina egna lärare. Denna sovsal skulle ge i alla fall en del av flickorna på Puge en chans att slippa det. Flickorna berättar väldigt sällan om de blir våldtagna av en lärare av rädlsa att bli relegerade eller få sämre betyg.
Vi fick gå runt två och två med varsin lärare och titta in i klassrummen och hälsa på eleverna, Emily och jag gick ihop med en. Eftersom detta var en secondary school gick där elever i åldrarna 14-20. I de lägre klasserna var det svårt att komunicera, de skriver väldigt mycket på engelska och kan stava varenda ord felfritt, men de pratar aldrig engelska på lektionerna och därför lär de det sig inte riktigt förrän de blir äldre.
När vi kom till de äldsta klasserna var det bättre. Mamma och pappa var redan där så vi presenterade hela familjen och enligt mina föräldrar förändrades karaktären på frågorna vesäntligt när vi kom dit :)
De roligaste frågorna var: "Kan ni två flickor tänka er att flytta till Tanzania och gifta er med oss?" och "Är det något fel på er, eller varför har ni glasögonen på huvudet allihop?" Haha, vi hade ju varit ute i solen och kommit in, så alla hade satt upp dem på huvudet, de tyckte vi såg jättedumma ut :P
Vi stack sedan ut och hela skolan fick en demonstration av Swedish Burnball. Sen fick 20 flickor och 20 pojkar vara med och spela medan övriga 360 elever vred sig av skratt varje gång någon missade bollen :)
De hade lite svårt att förstå vissa regler, men vi hade väldigt kul i alla fall.
En av lärarna frågade efteråt om detta var en vanlig lek och om tjejerna brukade delta. När vi sa att det var såblev han jätteglad och berättade att tjejer i princip aldrig deltar i sporter i Tanzania och att han tyckte det var så bra att de gjorde det i denna leken.
På vägen hem fick jag höra att Freddy trodde att jag hade linser som gjorde mina ögon så blå och att på grund av min hårfärg trodde nog många att jag var syster med Christina Aguilera! :D Hahaha!
Mitt hår har blekts en del nu och är i ungefär samma färg som lejonen, vilket jag tycker är lite kul :)
Dagens ord vi fick på lappen kunde jag redan och därför har jag redan skrivit om dem, men jag fick lära mig lite lokala hälsningsfraser var vår koordinator Hilda:
Wangaloka? - God morgon?
Wangaloka du - God morgon
Ulemola? - Allt väl?
Moladu - Allt väl
1000-tals saker
Ja, tänk vad mycket saker man hinner tänka på på en dag.
Det är lite galet faktiskt...
Idag tränade jag för första gången på drygt en månad.
Dels så har ja ju varit bortrest och innan dess va ja så förkyld och käkade antibiotika så då tog ja de lugnt.
Ja va rädd att ja skulle ha blivit helt brödis och inte palla nånting nu, men det gick faktiskt riktigt bra! :)
Det kändes svinbra att va tillbaka igen.
Jag och mamma gjorde svingod mat ikväll.
Vi hade tacofärs över från igår som vi slängde tomatpuré, chilisås, bönor, majs och diverse kryddor på.
Sen strimlade och fräste vi tortillabröden som va över och gjorde vitlöksbarkis i ugnen.
Galet gott!!!
Hade jag kunnat skulle ja inte ha slutat äta än.
Vi fick uppskov på labbrapporten till på torsdag.
Jag har skrivit drygt halva.
Det är segt som fan och jobbigt att behöva infoga massa konstiga tecken hela tiden.
Vi ska ha prov nästa vecka också.
Jag ligger så fett efter att det gör fysiskt ont.
Har lagt upp massa Tanzania-bilder på facebook nu.
Många av dem hamnar säkert här också, men kika gärna på dem.
De är najs.
6/2
Idag var det studiebesöksdags. Först åkte vi till kommunhuset och fick träffa stadshuvudet där. Förvånansvärt nog var det en kvinna, men hon verkade verkligen komma från överklassen och hon var rätt snobbig.
Sen fick vi träffa skolchefen och där var det en helt annan femma! Han var öppen, vänlig och tillmötesgående på alla sätt. Han ville ta alla i hand, fråga vad man hette, vad man gjorde och vad man hade för familj. Han blev lycklig över att vi hade så många lärare med och frågade vad han skulle göra för att få dem att komma ner och arbeta här ett tag.
Skolministern
Det har byggts otroligt många skolor de senaste åren men det finns inte lärare nog till dem alla. Då tas de erfarna lärarna från de gamla skolorna och görs till rektorer på de nya. Detta gör att de gamla skolorna blir av med sina vana lärare och får inga nya. I slutet av månaden utexamineras en del nya lärare, så då hoppas många skolor att de ska få några av dem.
Det är nämligen så att här nere får inte lärarna själva bestämma var de ska jobba någonstans, de blir tilldelade platser och tvingas flytta efter vad som bestäms.
Vi besökte en skola och fick se en del sovsalar, ett par klassrum och skolköket.
Eleverna var jättenyfikna och överallt såg man massa ansikten i fönstren.
Det var sjukt rökigt och nästan omöjligt att andas i skolköket.
På kvällen fick 10 av oss åka hem till en familj och äta middag. Det var trevligt men jobbigt.
En kille där fick min mailadress och ville att jag skulle hjälpa honom att få komma till Sverige för att plugga. Han var rätt krävande att prata med för det kändes som att han trodde att jag skulle lösa alla hans problem, men han var trevlig också.
Mfaume Adam, Emily, Mfaume Ibrahim och jag
Familjens kök (utomhus)
Det började regna strax efter vi kom till familjen och har man inte upplevt ett arfikanskt regn kan man inte förstå hur mycket vatten det var. Vi var hos dem i ca 2.5 h och när vi åkte därifrån regnade det inte lika mycket längre, men de hyffsat fina vägarna vi hade kommit dit på hade nu förvandlats till floder.
Det var helt sjukt!
Mimi ni Amanda - jag heter Amanda
Mimi ninatoka Uswidi - jag kommer från Sverige
Jina lako?- Vad heter du?
Måndag
Sov så sjukt lite under fredagsnatten och sen inte så jävla mycket nästa natt heller så det blev en galet tidig kväll igår. Trodde inte ja kunde somna så tidigt :)
Ja tog nog i lite hårdare i festandet än ja brukar också. Solen gör ont i mitt huvud.
Och jag har sån jävla träningsvärk i benen och röven efter Lindy Hopen! (ja, bara efter den...)
Nä, nu ska ja sluta gnälla.
Kändes bara gött.
Ibland behöver man klaga lite.
Nu ska jag ge mig på nästa Tanzaniainlägg.
Ännu en helg
Dels träffa ja massa folk ja inte träffat på flera veckor och så fick ja berätta en massa om resan och så träffade jag en massa trevligt fölk.
Låt oss börja med fredagen:
Jag, Edvard, Alex och Robin gick på bio och såg Morgan Pålsson - Världsreporter.
Ja måste säga att ja blev rätt besviken.
Jag älskar verkligen HippHipp och hade vart den första att överse med några brister, men detta gick inte att blunda för.
Det blev några asgarv, men annars var den inte så bra.
Mycket förutsägbar och rätt trög.
Men men.
Sen gick vi (givetvis) till Flygarns där vi träffade nästan hela ganget :)
Det blev (givetvis) en hel del posande:
Sen ringde vänner till Edvard och vi drog iväg till nått biljardställe.
Det var rätt längesen ja spela biljard.
Jag brukade va rätt bra.
Jag var inte bra den kvällen... :)
Vi var där ett tag och de va rätt najs.
Jag var sjukt trött eftersom jag fortfarande vakna tidigt på morgonen och va van att lägga mig tidigt.
Dessutom va ja nog lite full.
Bad combo.
När klockan var alldeles för mycket kom någon med den briljanta idén att dra till Sticky.
Ja va väl inte aspigg vid det laget, men fan, de e klart man inte bangar :)
Ja ångrade mig heller inte sen. Det blev riktigt ball på Sticky.
För det första blev ja förvånad att alla kom in.
De brukar va stenhårda, men de va inga problem.
De va ju visserligen rätt dött, men de gjorde väl inte oss något :)
En av Sabbes bloggvänner och några av hans kompisar var på besök från skåne och efter en stund på Stickan följde vi med hem till dem.
Andreas, jag, Mikael och Adam
Det blev en riktigt sen kväll med Guitar Hero-fighter småpojkar emellan :)
Efter alldeles för lite sömn blev det ännu mer Guitar Hero till frukost.
Simon äter frulle
Alltid med en pose i bakfickan ;)
Sen kom jag på att jag nog hade lite bråttom, tog en spårvagn iväg, missade tåget, fick vänta aslänge (typ en halvtimme), stressade hem, duschade för länge och fick asbråttom, packade ihop allt jag kunde komma påa tt jag behövde och satte mig på tåget tillbaka till Götet igen.
Nu var det dags för Duke's :)
Tyvärr blev de strul så Spenis, Alex och Robin följde inte med, men jag hade i alla fall Edvard, Peter och Agnes med mig.
Vi va på Duke's ett tag och de va så klart ball som alltid :)
Efter att ha käkat lite pizza stack vi sen till Chalmers och Beach Party.
Kunde det ha kommit vid ett bättre tillfälle för mig? Eeeh... NEJ!
Haha, jag va ju fan inte blekast! :D
Galningarna som arrangerade festen hade dragit in 3 ton sand och en massa värmeaggregat och typ alla på festen gick runt i badkläder och götta sig.
Träffade några ja kände och fick träffa massa av Peters nördvänner.
Det var en kul fest :)
Tyvärr har jag inga bilder från lördagen, jag orkade inte springa runt med den där, så jag hoppas att ni har överseende :)
Det hoppas jag även ni har med att det inte blev något Tanzaniainlägg igår och ej heller idag.
Jag orkar helt enkelt inte.
Kom hem vid 7 och välkomnades med tacos.
Nu har jag paltkoma och är sjukligt trött.
Mycket intensiv helg vill jag lova.
Auf wiedersehn.
5/2
Det blev till allra största del en bildag idag.
Vi åkte till Mwanza där vi åt på på Gatubarnens Pizzeria, de hade typ de godaste pizzorna jag ätit, växlade pengar och strosade runt på stan.
Jag hade så gärna velat hitta ett fungerande internetcafé, men alla var antingen sönder eller hade för lång kö.
Något som var lite spännande var att jag såg två albinos inne i staden och senare en ute brevid vägen. Det får min att fundera;
Är det inte alls lika vanligt med albinos bland vita eller märker man det bara inte?
För om det är så att det knappt märks börjar jag undra om inte jag kanske är det.
Fan vad blek jag är.
Den stora grejen under dagen blev ändå Swahilin. Eller Kiswahili, som det heter egentligen.
Jag satt i samma bil som Josef som har bott här ett par år och har övat massa, så han är jätteduktig på språket. Vi pratade också med guiden Bashiri typ hela vägen och lärde oss en massa nytt.
Därför blir ordlistan en aning längre idag än vanligt :)
Vi är nu framme i Tazengwa utanför den lilla byn Nzega som är stället vi ska bo på en hel vecka. Det är också stället reseledarfamiljen bott på i två år så de har en massa vänner här.
Här finns också en pool :)
Igår tog jag resans och årets första dopp och det var perfekt!
Asante sihitaji - nej tack, jag vill inte köpa
Asante sana - tack så mycket
Asante kushukuru - varsågod/tack för att du tackade
Samahani - ursäkta
Si elewi - jag förstår inte
Kidogo Kiswahili - lite Swahili
ina/ana pendeza - den är/du gör dig vacker
Kwaheri(ni) - Hejdå (till flera)
Lala salama - sov gott
Rafiki jango - min(a) vän(ner)
Safari njema - lycklig resa
bei gani? - vad kostar det?
bei gali (sana)! - (alldeles) för dyrt!
Mambo vipi! - Tjena kompis!
poa - schysst (svar på föreg.)
gadu - cool
shuga - bög
Waafrika - afrikaner (kan man svara när de säger Wazungo, då blir de jätteförvånade :P)
Bara bara - väg
Tazema - titta
Niamaza! - Håll tyst!
4/2
Idag var det gryningssafari.
Vi gick upp och dracke n kopp te vid 05.45 och sen bar det av ut med bilarna.
På morgonen vandrar nämligen djuren och de är därför lättare att stöta på.
Vi såg en flodhäst på morgonpromenad. Trots sin otroligt stora och tunga kroppshydda triddapde den fram så nätt. Det såg helt absurdt ut.
Flodhästen är det djur efter myggan som dödar flest människor, trots att de är växtätare.
Vi fick även se det vi hade väntat och hoppats på.
Plötsligt låg där 2 maffiga lejonhanar mitt på vägen.
Vi stannade och tittade på dem en stund när de låg där och solade, sen började de röra på sig.
En av dem vandrade iväg längs bilvägen och våg guide körde efter den och sedan om den.
Jag satt på sidan den gick på och när vi körde förbi tittade den upp och stirrade mig rakt in i ögonen. En otroligt häftig känsla!
En stund senare hittade vi även två honor med två ungar precis brevid vägen. Ungarna var sjukt söta!
Vi såg en elefant och stannade så att det kunde passera på vägen framför oss. Den gick över, men guiden åkte inte vidare. Han sa att vi skulle vänta lite. Snart kom det en till. Och efter det kom det fyra till.
Underbart.
Vi fick tyvärr inte se någon leopard, men de är väldigt svåra att få syn på och när man väl för det är de långt borta, så vi missade nog inte så mycket ändå.
Vi åt frukost och packade in oss och sen var det safari igen.
En sak som var väldigt rolig var att vi såg en flock babianer i ett träd samtidigt som vi mötte en annan jeep med folk vi inte kände. Plötsligt blev babianerna rädde och började hoppa ner från trädet och springa därifrån. Guiden sa att de måste ha fått nys på ett rovdjur.
Snart började de båda guiderna skratta.
Den andra jeepen hade en bild på ett lejonansikte på sidan och det var den de hade blivit rädda för :)
Vi fick också se några krokodiler när vi åkte över en flod på olika ställen. Guiderna sa att han man sett på TV om gnuernas vandring och hur de blir ätna av krokodiler när de korsar en flod var det just den floden det handlade om.
Vi åkte ut ur Serengetiparken och kom snart fram till bostaden för natten. Ett afrohotell. Det är alltså lokalinvånare som driver och äger det. Våra reseledare hade varnat oss om att standarden på detta stället inte skulle vara den bästa, men jag tycker det är jättefint här!
Idag är första gången vi fått lite fritid, så jag fick sätta mig och plugga lite. Jag satt där i kvällssolen med min iPod och mina böcker, då kommer Emily med en kall öl och jag måste säga att jag kunde haft det mycket sämre :)
På kvällen blev det afrikansk buffé, tittande på afrikansk fotboll med guiderna och trubadurskrålande till läggdags.
Ndege - fågel/flygplan
Punda Milia - Zebra
Kiboko - flodhäst
3/2
SönDag 3
Dagen började med riktig hotellfrukost. Känns lite absurdt att ära massa lyxig mat i ett land som detta, men jag tänker inte klaga.
Idag var första safaridagen. Vi åkte först till Ngorongro-kraterns kant som faktiskt är ett av världens underverk. Det visste jag inte innan, men det förstod jag när jag var där. En så otroligt vacker utsikt.
Vi tog många bilder, men det går liksom inte att få fast på bild, det är synd.
Här är i alla fall en där syster och jag står framför kanten:
Sen gav vi oss av på färden ner till savannen. Den otroligt långa, slingriga, skumpiga färden på fruktansvärt små vägar.
Plötsligt stog där en elefant i en krök, bara 4 meter bort eller något sånt.
Han såg snäll ut :)
Väl nere efter ca 1 timmes berg- och dalbanefärd fällde guiden upp taket så att man kunde stå upp i jeeparna och skådandet kunde börja på allvar.
Jag ska inte försöka förklara hur vackert det var, det är ingen idé. Jag får visa er lite bilder och hoppas att ni ser åtminstonde något av det underbara vi fick uppleva.
Vi var nere i kratern i 5 timmar och såg alltså gnuer, zebror, bufflar, antiloper av alla dess slag, elefanter, giraffer, flodhästar, lejon, hyenor, jakaler, babianer, silkesapor, örnar, noshörningar, tranor, strutsar och många, många fler djur. Guiderna sa att vi hade väldigt tur med noshörningarna. Vi såg först en ensam på ganska nära hålla, sen en mamma och en unge hyffsat nära också (hyffsat nära betyder alltså ett par hundra meter, noshärningar är väldigt skygga).
Vi missade det precis, men det var några i gruppen som fick se två lejon para sig.
Vår guide berättade att de har parningstid 2 ggr/år och då parar de sig i 1-2 veckor upp till 50 ggr/dag! Under denna tid gör de alltså inget annat än att para sig och vila mellan ronderna. Måste va sjukt jobbigt :P
På väg upp och ut ur kratern stötte vi på en buss som vält. Det var glas överallt och det rann olja från den. Det hade hänt på morgonen, så de som varit med i olyckan var inte kvar, men vi fick höra av några som stog vid bussen att en del hade skadats men ingen hade dött.
Jag måste säga att de hade otroligt tur ändå. Det hände inte på de långa, långa bitarna med fruktansvärda stup vid sidan, utan på ett mera "säkert" ställe. Läskigt att se.
Vi stannade även till i en massajby på väg ut ur parken. Där fick vi komma i och se hur de bor och höra om hur de lever.
De dansade och sjöng för oss också. Vi fick se dem hoppa! :D
Emily gav bort ett goselejon till dem. De förstod först inte vad det var, de hade aldrig sett något liknande. Nästan alla vuxna var framme och kände på pälsen och manen och var mycket skeptiska. Sen började de tycka om den och när de märkte att barnen var livrädda för den blev de överlyckliga och började jaga dem med den och gapskratta! :)
Vi hann ut ur parken precis innan den stängde och nu bor vi på Serengeti Serenera Lodge och ska snart äta middag.
Hungrig som ett djur är jag.
Och trött som fan.
Vi ska upp vid halv 6 imorgon, så jag ska lägga mig så snart jag bara kan.
Jag måste förresten säga att aldrig förr har jag varit så nöjd med att sitta så stilla så länge. Så rastlös som jag är! :)
Men det finns så mycket att titta, lukta, se och känna på att man knappt tänker på att tiden går.
Underbart.
Simba - Lejon
Chui - Leopard
Tembo - Elefant
Kifaro - Noshörning
Nyani - Babian
Lite bilder från första dagarna
Sovrummet på Kudu lodge
Utsikt på Gibbs Farm
Stig på Gibbs Farm
Hyffsad utsikt från handfatet :)
En mycket vanlig syn i Tanzania
Här stannade vi och köpte lunch
2/2
LörDag 2
Dagen börjde tidigt. 6 svensk tid, 8 tanzansk.
Vi gick upp, åt vår fantastiska frukost, fick en liten föreläsning om vad de sysslar med på missionsstationen och sen bar det iväg.
Vi blev hämtade av två jeepar och en buss, de packade allt på taken och det såg härligt stereotypt ut :)
Det var otroligt häftigt att äntligen få se landskapet ordentligt. Igår kväll var det ju kolsvart så vi såg i princip inget.
Vi var snart i Arusha, Tanzanias 3:e största stad, där vi växlade pengar och blev attackerade av gatuförsäljare. Det blev bra träning för mig som har så svårt att inte vara artig mot främlingar.
Vi lämnade Arusha för att bege oss till Gibbs farm. Resan tog väl 2½ timme och det var inte tråkigt en enda sekund! Och jag är ändå sjukt lättuttråkad! :)
Det händer något ut efter vägen nästan hela tiden och när det inte gör det händer det något uppe på vägen. Jag ska väl inte gå in på detaljer, men jag kan ju säga att jag vill inte köra bil här!
Så fort barn får syn på oss skiner de upp, vinkar och ropar "Wazungo, wazungo!" (="vitingar, vitingar!"). Vi hade några tennisbollar med oss som vi slängde ut längs vägen och barnen som fick tag i dem nästan skrev av lycka.
Vår gudie berättade om en massaj som var den rikaste i trakten med sina 3000 kor. Han hade 30 fruar och 83 barn. Hans familj befolkade en egen by och han höll på att bygga en skola åt sina barn.
Hur fan orkar man med 30 fruar?!
Och nämnde jag att han var 75 år? :)
Åh, det finns så mycket att berätta, men jag ska försöka fatta mig kort.
Gibbs farm är ett kaffeplantage som anordnar rundturer åt turister. Det var så vackert, nästan som i en regnskog. Överallt stog eucalyptusträd, bambu och andra magnifika skapelser.
Efter vandringen fick vi smaka deras kaffe framför en fantastisk utsikt över de tanzanska slätterna.
Inte så pjåkigt.
Just det, vi såg babianer idag! Och giraffer. Och storkar. Och annat. Jävligt ball! :D
Nu är vi på Kudu Lodge där vi ska spendera natten. Rummen är otroligt vackra och känns så lyxiga. Speciellt efter att man sett hur lokalbeflkningen här lever och bor...
Nu är det snart samling och buffé så ja måste skynda mig att duscha.
Hoppas du fick mitt grattis-sms idag, Sune :)
Och sist, men inte minst:
Habari gani? - Hur mår du?
Nzuri - Bra
Karin, Emily (syster), Agnes och jag
Arbetet börjar
Allt känns välbekant fast nytt ändå, det är konstigt.
Jag har i princip inte pluggat något alls under resan, det gick liksom inte.
Vi gjorde så sjukt myckethela tiden att de stunder vi väl fick lediga var vi tvugna att ta det lugnt bara för att kunna smälta allt vi var med om.
Det blev verkligen mycket att smälta.
Jag vaknade ett tag innan 7 imorse och låg sedan och mornade mig en stund.
Va gött med lite sovmorgon för en gångs skulle ;)
Åh, jag har massa att ta igen.
Måste fortsätta.
Men först vill jag köra första påminnelsen för helgen stroa händelse:
På lördag är det Duke's Place igen!
Jag har redan övertalat några, men ja vill ha med så många som möjligt :)
Jag tror att ni har en aning om det, men det är alltså prova-på-kväll i Lindy Hop.
På Möllan - Mölndals Hus - börjar 18.00 och kostar 80 spänn.
Kurs i 2 timmar, sen fridans fram till 12 om man orkar.
Sjukt värt!
Hemma igen - FreDag 1
Jag har missat så mycket!
Fick igen lite info genom ett mycket oväntat men väldigt trevligt samtal med Peter.
Tydligen har årets Melodifestival dragit igång.
Där ser man.
Jag ska inte skriva för mycket här, för inlägget kommer bli långt nog ändå.
Jag ska nämligen blogga retroaktivt.
I drygt 2 veckor frammåt ska jag försöka att varje dag skriva in en dags dagboksskrivande från resan.
Hoppas att några av er orkar läsa :)
FreDag 1
06.30
Nu har vi varit på flygplatsen i lite över 2 timmar. Planet ska egetligen gå 06.35, men på grund av förseningar i Amsterdam blir det lite sent. Jag är glad att vi ens kommer dit.
När vi skulle checka in bagaget fick vi nämligen totalstopp och blev ivägskickade till en kvinna som arbetade på vårt flygbolag. Vi fick höra att för just vår familj var det en massa problem. Något har blivit fel mellan datorerna och våra biljetter har blivit makulerade och är alltså inte giltiga.
Efter ca. 1½ timmes ringande och krånglande fick vi i alla fall beskedet att vi och vårt bagage får åka till Amsterdam och där stå på stand by. Sen ska vi hoppas att de som bokat biljetterna har vaknat och kan kolla upp våra nya biljettnummer.
Ett tag var vi oroliga att vi inte skulle komma någon stans alls, nu låter det i alla fall som att det kommer att lösa sig men det har ändå sugit ut all spänning och förväntan jag borde känna och ersatt det med ångest och oro. Man är ju så maktlös i sådana här situationer, det är nog det jobbigaste.
14.30
Nu sitter vi på planet till Nairobi och det är 6 timmar kvar av den här flygningen. Det gick faktiskt oväntat smidigt i Amsterdam. Vi hade väldigt bråttom eftersom flyget från Landvetter var en timma sent, men de fick in oss snabbt och lätt. De sa att de inte kunde se något om sista flygsträckan, men vi har fått våra nya biljettnummer nu, så det borde inte bli så mycket problem.
Fick just svingod flygplansmat! Blev helt chockad av att det var så gott :)
De försöker supa mig full hela tiden också. Har blivit erbjuden både det ena och det andra ska du veta. Hade nog kunnat ingå i 10.000-metersklubben om jag lagt manken till med tyska gubben som sökte kontakt med mig och Emily nyss ;)
Nej, nu får jag sluta. Bee Movie visas :)
00.45
Nu har vi precis kommit fram till missionshemmet vi ska sova på i natt. Efter drygt 1 timmes skumpigt åkande. Vi såg massor med vilda hundar och katter.
Trots att det är fredagskväll var det väldigt lite människor ute och rörde sig. De är väl inte ute och slarvar lika ofta som vi är, kanske :)
Två gånger på vägen hit var det poliskontroll. Båda gångerna tände chauffören ljuset i bussarna så att poliserna kunde se att vi var vita, då vinkade de bara förbi oss.
Jag har sett så många sorters träd och buskar. Bland annat finns det fullt av bananträd överallt.
Chaufförerna körde fel ett par gånger på väg till missionshemmet, men till slut kom vi rätt och då möttes vi av tanzanier iklädda full vintermundering! Vi snackar pälsmössor, dunjackor och lovikavantar! Vi svettas nästan i t-shirts och byxor och de fryser som tokar. Såg väldigt kul ut :)
I köket står två flak ägg, massor av bröd, banane, mango, annanas och annat gott som vi ska ha till frukost imorgon. Underbart!
Jag har nu varit vaken i ca. 20 h och innan dess sov jag underfär 2½ h. Jag har inte sovit nått på hela dagen.
Jag är inte trött!
Jag går väl antagligen på sparbränsle och är alldeles uppspelt, men det är ändå konstigt. Kommer väl troligen somna så fort huvudet landar på kudden.
Nu ska vi ha en liten samling för att få reda på när vi ska upp imorgon och sånt.
Tänk att jag äntligen är här.
Dagens Swahilikurs:
Hujambo? - Hej
Sijambo - Svar på hej
Mina sovande föräldrar
Nzega
Kanner mig lite ensam nar ni inte hor av er, era slappa svin! ;)
Ska alldeles snart ga ivag och ata.
Vi ska bo har i en vecka och har pool precis utanfor rummet.
Grymt lyxigt :)
Hoppas ni har det bra dar hemma och att det in regnar for mycket pa er ;P
Lite kan ni allt ha! Haha
Ni ska fa lara er sa mycket Swahili nar jag kommer hem!
Skriver massa dagbok varje dag som jag ska skriva in till er nar jag kommer hem.
Har sett fantastiska djur bland annat.
Det ar inte alla som har lekt arga leken med ett vilt lejon!
Maste dra, men ni har ju fatt mitt nummer pa Linas blogg sa hor av er!!!
Kwaheri rafiki jano!
Kontakt
Kom på att jag skulle berätta hur man kan få tag i mig medan jag är borta :)
Jag kommer att ha tillgång till internet i alla fall några gånger, men då är det med långsamma modem så det lär inte bli mycket snack den vägen.
Nej, jag ska faktiskt köpa ett simkort där nere.
Det kostar oftast lika mycket att skicka dit som ett vanligt sms här hemma och för mig är det också jättebilligt.
Det som är viktigt är att ni inte ringer mig!
Det kostar apmycket för oss båda och det vill jag inte va med om.
Bara så vi har det avklarat :)
Jag har inte allas nummer i min gamla telefon som jag ska ha med mig, så skriv gärna med ditt namn i alla fall första gången du skriver till mig (för du tänker väl skriva till mig flera gånger?), så slipper jag fråga :)
Jag blir jätteglad om ni hör av er så att jag får veta att ni inte glömt bort mig :)
Anyway, numret kommer att komma upp på Linas blogg så fort som möjligt, så gå in och checka där och skicka iväg ett sms så att jag vet att du fått numret :)
Knappt 4 timmar tills taxin hämtar oss.
Hoppas att allt är iordning för henne som ska bo här när vi är borta.
Gött för henne med helt eget hus :)
Hejdå Sverige!
