Flickan Fredrik

Min mamma borde fan jobba som polis eller nått.
Hela tiden håller hon på och letar tecken och signaler på vem min nästa "på-g-kille" är.
Den här gången tycker hon att hon är osedvanligt klurig.
Hon sätter alla sina pengar på Edvard.
Det är lustigt hur lite hon vet om hur fel hon har :)
Jag har pratat lite om Edvard det senaste, eftersom han och några vänner har varit ute i Europa på tågluff - något jag är mycket avundsjuk över - och därför tycker inte jag att det är så konstigt att jag pratar om honom.
Vi har nyligen kommit på att vi trivs bra i varandras sällskap och därför träffats typ 3 ggr på 2 veckor, eller nåt.
Detta är för min kär mor ostridbara bevis.
Vad hon inte vet är att varken jag eller Edvard är det minsta intresserade av varandra på det sättet.

Detta inlägg handlar egentligen inte heller om just Edvard.
Hon gör så här varje gång det tar slut med en kille.
Varje gång drar hon igång direkt och börjar insinuera, hinta och blinka med ögat så fort jag nämner "den utvalde".
Det gör mig så trött.
Hon vet hur illa jag tycker om det, men hon kan helt enkelt inte hålla sig.
Det är dagar som dessa man önskar att man inte bodde hemma så att hon inte visste allt...