Flickan Fredrik

Ja, idag skrev jag in mig på Göteborgs "bostadslista" för att jag vill ha en lägenhet.
Jag har funderat över det här ett tag nu och jag tänker i alla fall pröva.
Grejen är att jag verkligen vill bo i Göteborg någon gång under mitt liv och jag hade funderingar över att läsa ett år på folkhögskola där, men jag har inte hittat något jag vill gå.
Jag ska läsa komvux till våren för att läsa in Fysik B, jag måste ha den för att kunna söka till veterinär i Sverige.
Så jag kollade upp hur det var med den utbildningen i Göteborg och det såg finfint ut.
Då började jag surfa lite efter något sätt att kunna hitta lägenhet i Götet och vips var jag registrerad och hade anmält intresse på typ 15 lägenheter.
Jag är så trött på att alltid behöva åka hem först för att tågen slutar gå.
Jag är så trött på att folk inte vill komma hem till mig eftersom de inte tror mig när jag säger att det är lika långt för mig att åka till dem som för dem att åka till mig.
Jag är så trött på att inte bo nära dem jag umgås med och bara sticka iväg en snabbis för att hälsa på någon.
Jag är så trött på att bo i Alingsås.
Jag har dessutom börjat känna mig mer och mer som en besökare i mitt eget hem.
Jag betalar lite "hyra", jag får betala mer och mer grejer hemma, jag arbetar och jag vet inte riktigt vad det är som gör det, men det känns liksom som en tid för uppbrott.
Som ett stillestånd som bara väntar på att jag ska göra något åt saken.

Jag vet att jag skrev om samma ämne för ett tag sen, när jag blev erbjuden en plats i en lägenhet med en kompis i Lerum, men detta är något helt annat.
Dels så känns det onödigt att flytta till Lerum. Ska jag flytta ska jag flytta ordentligt. Det går ju inte senare tåg till Lerum heller och jag tycker inte riktigt om den staden heller, av någon anledning.
Jag har alltid älskat Göteborg och som sagt har jag alltid velat bo där någon gång.
Det senaste har jag funderat mer och mer över det här med lyxen att bo hemma och ansvaret med att flytta och allt som hör till det och det lockar verkligen mer och mer för varje dag.
Det här känns verkligen som något jag vill göra och jag blir glad bara jag tänker på det!

Jag är givetvis realistisk.
Jag tror egentligen inte att det kommer att hända.
Chansen att jag får en lägenhet till våren är mycket, mycket liten.
Antalet sökande på varje lägenhet är skrämmande många.
Men det är klart att jag hoppas!
Det är klart att jag drömmer!
Det skulle vara så otroligt roligt...

Så om det är någon som har en liten trevlig etta eller tvåa för utlåning är det bara att hojta till!