Vännen

Tacka gud för vänner!
Kom just hem från vännen min och jag känner mig älskad.
Så otroligt skönt att kunna få prata, bli lyssnad på och själv få lyssna. Underbara vän.

Inte så underbara tillvaro.
Inte just nu.
Inte på ett tag nu.
Kanske inte igen.
Inte med dig i alla fall. Hur ska jag veta?
Hur ska du veta?

Hur fan ska du veta?!

Du är ju som jag. Liten, rädd och osäker.
Fast på ett mycket manligt sätt, så klart.

Hur ska du veta? Du är ju som jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0