Första dagen som offentlig person
Jag har till slut fallit för trycket som sedan länge har funnits där. Jag har blivit en i mängden och även jag valt att lägga ut min privatliv och mina personliga åsikter på det opålitliga nätverket.
Jag pratar ju ändå så mycket strunt att många slutar lyssna, så varför inte prata av mig det värsta här och skona vänners ibland så känsliga öron?
Om någon läser det här eller inte, spelar kanske inte heller någon särskillt stor roll.
Visst har jag som alla andra ett behov av att synas, och troligen ett större intresse av det än de flesta, men bara tanken på att någon, eller faktiskt alla, kan läsa det är upphetsande nog.
Läs om du vill, skriv om du vill, tyck om mig om du vill, hata mig om du vill och skit i mig om du vill. Som många redan har fått erfara, jag håller inte käft ändå.
Jag pratar ju ändå så mycket strunt att många slutar lyssna, så varför inte prata av mig det värsta här och skona vänners ibland så känsliga öron?
Om någon läser det här eller inte, spelar kanske inte heller någon särskillt stor roll.
Visst har jag som alla andra ett behov av att synas, och troligen ett större intresse av det än de flesta, men bara tanken på att någon, eller faktiskt alla, kan läsa det är upphetsande nog.
Läs om du vill, skriv om du vill, tyck om mig om du vill, hata mig om du vill och skit i mig om du vill. Som många redan har fått erfara, jag håller inte käft ändå.
Kommentarer
Trackback
